Athen och teaterns födelse

Där det började

Enligt Wikipedia var Athen centrum för teatern i det antika Grekland, och teatern institutionaliserades där som en del av City Dionysia, en festival till ära för guden Dionysos. Tragedi, komedi och satyrspel uppstod alla i staden, och tragedi och komedi hölls som separata genrer. Thespis är dokumenterad som den tidigaste skådespelaren och vinnaren av den första teatertävlingen, och kallas ofta tragedins uppfinnare, även om hans betydelse är omdiskuterad. Festivalen var en tävling, så det vi idag kallar en pjäs existerade först som ett bidrag i en tävling mellan dramatiker.

Dionysosteatern

Teatern ligger på Akropolis södra sluttning och var en del av helgedomen för Dionysos Eleuthereus. Wikipedia daterar den första orkesterterrassen till mitten eller slutet av 500-talet f.Kr. Dramatiska föreställningar började troligen på Agoran och hade flyttat till Akropolis helgedom år 499 eller 496 f.Kr. Under statsmannen Lykurgos byggdes teatern om i sten och nådde sin fulla utsträckning på 300-talet f.Kr. Uppskattningarna av hur många den rymde varierar kraftigt, från omkring 14 000 till 17 000 till mycket högre siffror.

Vad som uppfördes

Vid Dionysia lämnade tre tragiska dramatiker var och en in tre tragedier och ett satyrspel, och komedin lades till tävlingen från 486 f.Kr. Aischylos sägs ha lagt till en andra skådespelare och Sofokles en tredje, och dramatikerna använde aldrig fler än tre. Endast män agerade, och de spelade kvinnorollerna. En kör på vanligtvis tolv till femton uppträdde i orkestern, ledd av en körledare. Maskerna var centrala: kören bar en gemensam mask, och masker lät skådespelarna byta roller snabbt och visa ålder, kön och status. Med som mest tre skådespelare på scenen spelade en aktör ofta flera roller, vilket är en anledning till att maskerna betydde så mycket för hur en pjäs uppfattades.

Myten som råmaterial

I tragedierna hämtades ämnena från mytologin, och satyrspelen behandlade samma myter på komiskt vis. Odysséen, ett epos som tillskrivs Homeros i 24 sånger, har länge varit en sådan källa: den följer Odysseus på hans långa hemresa från det trojanska kriget och ger publiken cyklopen Polyfemos, Kirke och sirenerna. Wikipedia daterar dess tillkomst till omkring 800- eller 700-talet f.Kr. och uppger att den utvecklades ur en muntlig tradition. Att berätta myter högt för en samlad publik är den vana som den athenska teatern började med.

Läs nästa: Atenska teaterkvällar jämförda

Ruinerna i dag

Efter 400-talet e.Kr. övergavs teatern. Dess orkester blev gårdsplan till en basilika och dess åskådarplatser användes som stenbrott. Utgrävningarna inleddes på 1800-talet, och i dag kan man se de delvis bevarade stensätena i främsta raden på sluttningen nedanför Akropolis mur. Ett besök vid ruinerna är en separat utflykt från alla kvällsföreställningar, så kontrollera den arkeologiska platsens egna öppettider och biljetter, vilket den här guiden inte omfattar. Akropolis reser sig direkt ovanför, så teatern är lätt att placera när du ser kullen från Athens gator.

Så passar en middagsteater in

En middag där skådespelare gestaltar regionala karaktärer är inte antikt drama, och ingen påstår det heller. Den hör till en modern form av interaktiv scenkonst. Arrangören hävdar att skillnaden mellan en middagsföreställning och dess slags teater är handlingsutrymmet: gästerna får en roll i berättelsen i stället för att sitta still och äta. Huruvida det passar din smak är frågan att ställa sig före bokning. Bokningsguiden förklarar hur kvällen fortlöper, och jämförelseguiden ställer den mot två andra teaterkvällar i Aten.

Läs nästa: Middagsteater i Aten: hur du bokar